Vänsterpartiet vill se en rättvis och jämlik värld där alla människor har samma möjligheter att leva de liv de vill. Utvecklings- och biståndspolitiken är viktiga medel för att nå dit. Vi vill att Sverige ska ta tillbaka enprocentsmålet i biståndet.
Dagens värld är präglad av djupa orättvisor. Klyftorna är stora mellan såväl fattiga och rika länder och människor som mellan kvinnor och män. Världens åtta rikaste människor äger lika mycket som den fattigaste halvan av jordens befolkning. Över två miljarder människor saknar idag tillräckligt med mat och tillgång till rent vatten. Coronakrisen har bidragit till en ökning av ekonomisk ojämlikhet i nästan alla världens länder – samtidigt. Det är konsekvenser som kommer att finnas kvar under lång tid.
Regeringen och Sverigedemokraternas politik innebär ett paradigmskifte i en lång tradition av svensk biståndspolitik. Ett av de första besluten man tog som ny regering var att överge det etablerade enprocentsmålet i biståndet. Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen.
Regeringen har också tagit fram en ny reformagenda för biståndet. Den innebär en total omläggning av svenskt bistånd. Bl.a. är det numera svenska intressen som ska vara grunden för biståndspolitiken. Det går helt emot principerna om hur bistånd ska bedrivas: från mottagarens egna prioriteringar och behov. Regeringen använder också biståndet som ett verktyg för att uppnå migrationspolitiska villkor och för att kunna skicka tillbaka människor till de länder de flytt ifrån. Också det går emot själva grundprincipen om bistånd och är dessutom ett väldigt ineffektivt bistånd.
Regeringen knyter också samman biståndet och handelspolitiken. Vänsterpartiet ser med oro på en sådan utveckling. Kan handelspolitiken användas för att lyfta människor ur fattigdom är det naturligtvis välkommet. Men man ska vara mycket noga med att det inte är detsamma som bistånd. Utvecklings- och biståndspolitiken handlar inte om att gynna svenska intressen utan om att hjälpa de människor som har störst behov.
Världen skulle kunna se annorlunda ut. Det finns tillräckligt med resurser för att utrota fattigdomen, men istället hamnar merparten av resurserna i den rika delen av världen. Vänsterpartiet menar att utveckling och fattigdomsbekämpning kräver en rad åtgärder: skuldavskrivningar, en klimatpolitik där rika länder och multinationella företag tar ansvar, ett stärkt regelverk för vapenhandel och rättvisa handelsregler.
Biståndspolitiken är en viktig del i att nå utvecklingsmålen. För varje biståndskrona som går från den rika världen till den fattiga går över nio kronor i motsatt riktning i form av skatte- och kapitalflykt. Därför måste biståndet värnas. Det får inte gå till sådant som bör finansieras på andra sätt eller som står i direkt konflikt med utvecklingspolitikens mål.