Emma Nordqvist är 27 år och jobbar sedan länge som servitris på Norrskär och Storskär ångbåtar.
– Jag hamnade på båtarna för väldigt många år sedan när jag var 15-16 år.
På den tiden var det matrosen eller skepparen som drev kaféerna, berättar Emma Nordqvist. Den första båten hon jobbade på var väldigt liten, och det var skepparen som drev kaféet.
Men upphandlingar gjorde att Blidösundbolaget tog över både kafé och båt och Emma fick jobb som servitris i restaurangerna på större båtar istället. Det var 2007.
– Då var det en del strul med löner och avtal, det var oroligt över huvudtaget så jag gick med i facket på en gång. Det kändes självklart att gå med i SEKO Sjöfolk, säger hon. Jag var då inte så insatt i arbetsfrågor, så det kändes tryggt att ha någon att fråga om det skulle dyka upp något problem.
– 2013 var det osäkra tider igen, med upphandlingar av sjötrafiken. Då gick jag även med som medlem i Röda Lanternan som är en socialistisk sjömansförening som står nära Vänsterpartiet.
– Jag fick medlemsnummer sex, och jag var den första kvinnliga medlemmen sedan återstarten! Föreningen har ökat i antal sedan dess. Nu har jag också blivit mycket mer insatt i avtal, förhandlingar och fackligt arbete och jag blev invald som kassör i styrelsen för Röda Lanternan i år.
I januari i år kände hon att hon ville gå ett steg längre och blev även medlem i Vänsterpartiet.
– Jag har alltid haft hjärtat till vänster, säger hon.
Emma har hela tiden haft en säsongsanställning på båtarna, från ungefär maj till september. Resten av tiden har hon vickat som lärare, pluggat eller rest. Nu utbildar hon sig till lärare.
Och hon är orolig för skolan.
– Med det fria skolvalet har skolan blivit mer segregerad och klasskillnaderna har ökat. Det känns som vi har gått tillbaka i tiden, säger Emma.
– Rätten att få en bra skolgång och att alla barn ska få gå i en bra skola har krackelerat till viss del, anser hon.
– Nu ska man göra en massa val och det leder till slut till att en del barn hamnar på vissa ställen. Vita medelklassbarn går på en skola och andra går för sig. Men jag tror på mångfald. Och de kommunala skolorna med sina många gånger fantastiska lärare måste lyftas upp.
– Jag har praktiserat både i Alby och Täby, och det finns en tydlig skillnad och segregering. Det gör mig rädd.
Hur är det då att jobba på skärgårdsbåtarna?
– Grymt bra, därför att det finns en öppenhet. Vi är många olika personligheter som jag uppskattar jättemycket. Man tar plats och man får ta plats, det har nog alltid varit så, det sitter i väggarna.
– Och vi har väldigt bra sammanhållning, det märktes på manifestationerna i höstas. Då såg jag att glöden och sammanhållningen verkligen finns. En väldigt bra sammanhållning!, upprepar Emma.
Vad gör Röda Lanternan nu?
– Vi har precis haft det första årsmötet. I dagarna ska vi ha styrelsemöte och diskutera bland annat Strömma/Serco som fick Djurgårdsfärjorna vid upphandlingarna. Och vi ska försöka samla medlemmarna till 1 maj, vi ska gå med vår egen fana här i Stockholm.
Text: Losita Garcia