Det är oacceptabelt att människor blir sjuka, skadar sig eller till och med dör på jobbet. Därför föreslår Vänsterpartiet en bred arbetsmiljösatsning i vår kommande skuggbudget.
Idag finns det stora brister i arbetsmiljön på svensk arbetsmarknad, vilket leder till skador, sjukdomar och till och med dödsfall. Bara ifjol dog 58 personer på jobbet. Det var den högsta siffran på sju år. För att motverka detta krävs satsningar på en bättre arbetsmiljö.
– Istället ser vi hur Socialdemokraterna och Januarigänget prioriterar skattesänkningar för de allra rikaste. Det är bedrövligt. Alla människor har rätt att arbeta i en trygg och säker arbetsmiljö. Därför vill vi genomföra en bred arbetsmiljösatsning med fokus på Arbetsmiljöverkets arbete, skyddsombudsverksamheten och företagshälsovården, säger Ali Esbati, arbetsmarknads-politisk talesperson.
Här är Vänsterpartiets förslag:
- Arbetsmiljöverket behöver få ökade resurser till, och prioritera upp, arbetet med tillsyn, inspektion och kontroll. För att upprätthålla, utveckla och förstärka myndighetens viktiga arbete förstärker vi Arbetsmiljöverkets anslag. Därigenom kan fler inspektörer anställas och fler inspektioner genomföras. På så sätt garanteras långsiktigheten i arbetsmiljöarbetet. Vi satsar därför:
2020: 30 mnkr
2021: 60 mnkr
2022: 60 mnkr - Arbetsmiljöverket behöver även ges mer resurser till särskilda uppdrag i form av tillsynsinsatser, analyser och kunskapssammanställningar m.m. Uppdragen ger möjlighet att genomföra riktade insatser och analyser av specifika branscher och företeelser på arbetsmarknaden. För att myndigheten ska kunna genomföra dessa uppdrag krävs extra resurser. Vi satsar därför:
2020: 30 mnkr
2021: 30 mnkr
2022: 30 mnkr - Resurserna till skyddsombuden, som har en central roll i det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet, behöver öka. För att skyddsombuden ska kunna utföra sitt uppdrag behöver de ges goda förutsättningar för utbildning, vidareutbildning och fortbildning. För att stärka utbildningen av skyddsombud behöver mer resurser avsättas. Vi satsar därför:
2020: 40 mnkr
2021: 40 mnkr
2022: 40 mnkr - De regionala skyddsombuden gör ett viktigt arbete dels för att stödja lokala skyddskommittéer, dels för att täcka upp där det inte finns någon skyddskommitté. Det senare är särskilt vanligt där behoven av skyddsarbete är som störst. De fackliga centralorganisationerna behöver ett större ekonomiskt stöd än idag för att stärka detta arbete. Vi satsar därför:
2020: 20 mnkr
2021: 40 mnkr
2022: 40 mnkr - Företagshälsovården är en viktig aktör i arbetet med att motverka olika former av arbetsrelaterad ohälsa. Idag har endast 65 procent av arbetstagarna tillgång till företagshälsovård. Vänsterpartiet vill att alla arbetstagare ska ha tillgång till en högkvalitativ företagshälsovård som fokuserar på hälsa och ohälsa kopplat till arbetsförhållanden. Vi menar att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att, i samverkan med arbetsmarknadens parter, ta fram förslag på hur en lagstiftad, obligatorisk, effektiv, kvalitetssäkrad och branschkunnig företagshälsovård som omfattar alla arbetstagare kan skapas.
- De regionala skyddsombuden behöver inte bara mer resurser för att kunna utföra sina uppdrag. De behöver även få tillträde till fler arbetsplatser. Idag krävs att en lokal arbetstagarorganisation har en medlem på ett visst arbetsställe för att ett regionalt skyddsombud ska kunna utses för arbetsstället. Vi vill utöka de regionala skyddsombudens tillträdesrätt så att de får rätt att verka på företag med kollektivavtal även om det tillfälligtvis inte finns någon medlem i den kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationen
- I ett långt perspektiv har antalet arbetsolyckor med dödlig utgång minskat kraftigt, men de senaste åren har det skett ett trendbrott. Under 2018 dog totalt 58 personer på arbetet, en tydlig ökning jämfört med föregående två år. Vänsterpartiet ser mycket allvarligt på denna negativa utveckling. Vi kan aldrig acceptera att människor dör till följd av sitt arbete. Vi vill därför att det tillsätts en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet och föreslår konkreta åtgärder för att vända utvecklingen.
- På svensk arbetsmarknad förekommer en utbredd arbetslivskriminalitet. Oseriösa företag dumpar löner, villkor och bryter systematiskt mot lagar och regler i syfte att skaffa sig konkurrensfördelar. Arbetsmiljön på dessa företag är ofta undermålig och i förlängningen riskeras de anställdas liv och hälsa. För att motverka arbetslivskriminaliteten behöver berörda myndigheter samverka bättre. Ett sätt att förbättra myndigheternas samverkan är att inrätta gemensamma kontor enligt norsk modell. Vi vill därför att det tillsätts en utredning som ser över möjligheterna att inrätta s.k. arbetslivskriminalitetscenter i syfte att stärka det myndighetsgemensamma arbetet mot den systematiska kriminaliteten på arbetsplatserna