Allt blir dyrare och många vanliga hushåll har svårt att få ekonomin att gå ihop. Skolan, vården och omsorgen står inför stora nedskärningar. I det läget föreslår Sd och regeringen i sin budget en enorm skattesänkning för de som tjänar allra mest.
Bara de som tjänar mest får del av skattesänkningen, som sker genom att skiktgränsen (brytpunkten) för statlig inkomstskatt flyttas upp. De som tjänar drygt 50 000 kr/mån eller mer får då en tusenlapp i sänkt skatt varje månad. De som tjänar under 46 200 kr/månaden får däremot inte en krona av skattesänkningen. De allra flesta svenskar vinner alltså ingenting på förslaget.
Så mycket kostar det
Skattesänkningen kostar hela 13 miljarder kronor för 2023. Det är mer än vad Sd och regeringen skjuter till för skolan, vården och omsorgen. Skattesänkningen kostar nästan lika mycket som 20 000 anställda i välfärden.
Är det verkligen en skattesänkning?
Ja, det är det. Förslaget innebär att alla som tjänar över 46 200 kronor får betala statlig inkomstskatt på en mindre del av sin inkomst än idag. Det gör att de får betala betydligt mindre i skatt än idag.
Skattesänkningen sker genom att gränsen för statlig inkomstskatt flyttas upp. Men det innebär inte bara att färre får betala statlig inkomstskatt. Det innebär också att de som ligger över gränsen får betala mindre skatt.
Sd och regeringen vill inte stå för att de gör en sådan orimlig prioritering och påstår därför att detta inte är någon skattesänkning. De hänvisar till att själva procentsatsen på pappret inte minskar för den statliga inkomstskatten. Men det är ett faktum att förslaget gör att höginkomsttagare får betala en lägre procent av sin totala inkomst i skatt. De får alltså sänkt skatt. För alla som tjänar över 50 000 kronor i månaden betyder det runt 1000 kronor sänkt skatt i månaden.
Beror inte förändringen bara på inflationen?
Sd och regeringen säger att skattesänkningen sker på grund av inflationen. Men att i nuläget flytta upp skiktgränsen i takt med inflationen saknar all logik.
I perioder då lönerna ökar i takt med inflationen kan man skriva upp skiktgränsen om man inte vill att fler personer ska betala statlig inkomstskatt. Men nu har vi en inflation runt 10 procent, samtidigt som lönerna inte ökar ens i närheten av det. I det läget finns det ingen logik i att skiktgränsen ska följa inflationen.
När den här modellen har använts tidigare har det aldrig varit tänkt att skiktgränsen ska följa inflationen i sig, utan istället har det handlat om att följa löneutvecklingen för att begränsa antalet personer som betalar statlig inkomstskatt. Oavsett om man vill begränsa det antalet eller ej, borde det vara uppenbart att det är orimligt att flytta upp skiktgränsen i takt med inflationen i dagens läge.
Sker skattesänkningen automatiskt?
Sd och regeringen framställer förändringen som att den sker automatiskt, som att de inte har något inflytande över saken. Det stämmer inte. Det är ett förslag som finns i Sverigedemokraterna och regeringens budget och riksdagen skulle kunna rösta annorlunda. När Vänsterpartiet har haft inflytande på budgeten så har skiktgränsen vissa år legat fast istället för att flyttas upp.
När nu Sverigedemokraterna och regeringen inte riktigt verkar vilja stå för skattesänkningen, så kommer Vänsterpartiet att agera för att riksdagen får ta ställning till den i sig. Om övriga partier inte står för att mitt i krisen prioritera höginkomsttagare så är det bara att rösta nej till skattesänkningen.
Vad vill Vänsterpartiet?
Vänsterpartiet säger nej till den orimliga skattesänkningen för höginkomsttagare. Vi tycker det är viktigare att undvika nedskärningar i skolan, vården och omsorgen och att hjälpa vanliga hushåll som har det tufft i krisen.