Tävlingen World Challenge arrangerades 8 mars 2011, som en manifestation för kvinnlig styrka. Åtta av världens starkaste kvinnor, oavsett viktklass, hade bjudits in att delta i tävlingen. På bilden möter Felicia Rydstedt, till höger, Lucia Debnarova från Slovakien.
Felicia Rydstedt tog två guld i armbrytning som junior, 2010 tog hon silver i VM och 2012 blev det brons i VM. Idag står hon istället överst på Vänsterpartiets kommunvalslista i Flen.
– Jag har alltid vetat vilken sida jag står på i politiken, säger hon.
Felicia är 24 år och från början var hon hästtjej, men behövde nya utmaningar i tonåren.
– Jag visste att jag var stark. Jag bröt ner alla killarna i skolan i armbrytning, säger hon.
Av en slump hittade hon information på nätet om att Europas första träningsläger för juniorer skulle hållas i Storuman.
– Jag visste ingenting om armbrytning då, men mejlade och frågade om jag fick vara med, och det fick jag!
Det visade sig att Felicia hade talang för armbrytning och hon började träna i Eskilstuna två gånger i veckan. Det var fem mil med bussen.
Senare ställde hon upp i SM och vann.
– Sedan har jag deltagit i både EM och VM och tagit medalj på alla mästerskap.
Hennes sambo Roine Eklund är också aktiv inom Svenska Armsportförbundet, ett förbund som ligger ganska nära Svenska Brottningsförbundet, Han har byggt upp och varit huvudledare i en elitsatsningen, vilket lett till att de svenska damerna nu, tillsammans med Ryssland, är de bästa i världen i de flesta viktklasserna. Roine tog också själv brons i VM 2008.
Nu har Felicia lagt av med tävlandet.
– Det kräver väldigt mycket för att ligga på topp om man tävlar, säger Felicia. Det handlar inte bara om träningen, utan man lever som i en bubbla, man måste vara helt fokuserad på att vinna.
– Dessutom fick jag en skada i handleden.
Familjen har utökats med två barn och Felicia har också startat ett företag i Flen som sysslar med sport och hälsa.
– Det är gruppträning med inriktning på styrka, säger hon.
Hur kom det sig att du engagerade det i Vänsterpartiet?
– När jag var gravid kunde jag inte träna, samtidigt som jag är van att ha mycket att göra. Jag blev rastlös och tänkte att jag kunde ägna mig åt politik under tiden. Och min sambo uppmuntrade mig. Han har alltid varit vänsterpartist.
Så jag började kolla på nätet vad som hände här i Flen i kommunalpolitiken. Och jag upptäckte snart att det verkligen var Vänsterpartiet jag stod närmast.
– Som känd idrottsprofil tyckte jag också att det var viktigt att kunna ställa upp mot rasism och främlingsfientlighet.
Nu, två år senare, står Felicia överst på Vänsterpartiets lista till kommunfullmäktige och blir hon invald hoppas hon kunna engagera sig ännu mer, även om hon tycker att politikens kvarnar verkar gå väldigt långsamt.
– Jag är ju van att göra det mesta med en viss energi och hastighet. Men, det är ändå bättre att påverka något långsamt än inte alls.