Jörn Svensson är en av de verkligt stora förgrundsgestalterna i kampen för alla människors lika värde. Han var en av de första och en av de största när det gäller HBTQ-personers rättigheter. Jörn Svensson-priset instiftas dels för att påminna om hans, och den politiska vänsterns roll, dels för att uppmuntra andra som kämpar.
Priset delas ut årligen till enskilda personer eller organisationer som arbetat för HBTQ-personers rättigheter i Jörn Svenssons anda. Priset kan delas ut till såväl medlemmar i Vänsterpartiet och Ung vänster som till icke partimedlemmar.
Priset delas ut av partistyrelsen efter beredning av styrgruppen för HBTQ-vänstern. Prissumman är 10 000 kronor.
Pristagare
2023 – Anna-Maria Sörberg
Motivering: Årets pristagare har varit aktiv i flera decennier som journalist och författare, och är känd både i och utanför HBTQI-sammanhang. Hon tar avstamp i HBTQI-perspektiven, men analyserar djupa strömningar och politiska uttryck i våra samhällen som har relevans och bäring långt utanför queer-samhället.
Hon är en del av HBTQI- rörelsen, men samtidigt en av dess mest allvarsamma kritiker. Hon ställer de svåra frågorna och kräver av HBTQI-rörelsen att den aldrig blir medgörlig, inställsam, eller en del av förtryckande maktstrukturer. Genom sin analys av en framväxande homonationalism har hon gått före och på ett avgörande sätt gett oss verktygen att göra motstånd.
För allt sitt kritiska och reflekterande arbete tilldelas Anna-Maria Sörberg 2023 års Jörn Svensson pris.
2021 – Vanja Södergren
Motivering: HBTQI-världen har många glömda hjältar som gått före. Vanja Söderberg är en sådan hjälte som gått före men som sedan blivit bortglömd. 1971 anordnade hon, som en av tolv, Sveriges första prideparad. När hon och hennes flickvän Kerstin inte fick annonsera sin förlovning i Nerikes Allehanda vände de sig till Aftonbladet. Där publicerades annonsen och en intervju med paret. Därefter deltog de i annan media, bl.a. TV. Jörn Svensson-priset ska delas ut till enskilda personer eller organisationer som arbetat för HBTQ-personers rättigheter i Jörn Svenssons anda. Eftersom Vanja ställde sig på barrikaderna så tidigt är frågan om det kanske var Jörn Svensson som arbetade i Vanja Södergrens anda. Det är därför dags att hon får den uppskattning och uppmärksamhet som hon förtjänar. Vanja var inte ensam. Hennes dåvarande flickvän, Kerstin, är avliden och ingen annan har offentligt gått ut med sitt deltagande i paraden. Priset går till Vanja men vi sänder också en tanke till de andra som deltog.
2020 – Mian Lodalen
Motivering: Sedan 1980-talet har Mian Lodalen varit starkt engagerad i både feminism och hbtq-frågor. Hon har på ett kaxigt och modigt sätt lyft fram de lesbiskas självklara position i den svenska hbtq-rörelsen. Både nu och tidigare i rörelsens historia där de lesbiskas plats inte var lika självklar.
I år är hon aktuellt med en roman om lesbisk kärlek för hundra år sedan. Med sin långa gärning som journalist, författare, opinionsbildare och lesbisk förebild är hon en värdig pristagare av Jörn Svensson-priset 2020.
2019 – Abdolah Hoseini och Samiaullah Amiri
Motivering: Att vara ung, kär och homo-/bisexuell i Afghanistan är förenat med skam, skuld, stigmatisering och livsfara. De båda hbtq-aktivisterna Abdolah Hoseini och Samiaullah Amiri vill förändra detta. De och deras föreläsningar utmanar normer och visar att ett liv i öppenhet är möjligt. Genom sin kamp utmanar de rådande värderingar i Afghanistan och bland afghaner i Sverige. De för en kamp mot våra fördomar, de visar vägen och öppnar ögonen på många av oss.
2018 – Jan Hammarlund
Motivering: Med såväl egna visor som tolkningar av andras har Jan Hammarlund sedan början av 70-talet stått på barrikaderna för HBTQ-frigörelse och internationell solidaritet. Som Sveriges första öppet homosexuella artist på tidigt 70-tal blev Jan en viktig förebild för andra HBTQ-personer. Många har vittnat om hur viktig han var för deras egen kom-ut-process under en tid då det fanns få öppet homosexuella i offentligheten.
2017 – Warren Kunce
Warren Kunce blev en förgrundsgestalt för transpersoners rättigheter under den stora demonstrationen mot tvångssteriliseringar 2012, då han klädde av sig med orden: ”Staten har berövat oss vår värdighet, vår kroppsliga självbestämmanderätt, vårt privatliv. Men idag tar vi våra kroppar tillbaka.”
2016 – Erik Mägi och Lina-Lea Zimmerman
Motivering: Jörn Svensson var med och startade ett arbete i Sveriges riksdag för att reformera lagstiftning runt äktenskap och familjebildning. Målet var tydligt, att vi alla skulle ha rätt att bilda relationer och familjer på våra egna villkor oavsett sexualitet och könsidentitet. Erik Mägi och Lina-Lea Zimmerman har på inspirerande sätt fortsatt detta arbete. De har synliggjort hur dagens svenska familjelagstiftning fortfarande utgår från ett konservativt familjeideal. Men de har också gett konkret hjälp och praktiska råd till familjer som inte lever upp till dagens normer. I Jörn Svenssons anda förenar de opinionsbildning, aktivism och praktiskt arbete och de har lyckats skapa debatt, öka kunskap om stjärnfamiljer och förändra vardagen för många familjer runt om i Sverige. Erik Mägi och Lina-Lea Zimmerman har bland annat skrivit boken ”Stjärnfamiljejuridik: Svensk familjelagstiftning ur ett normkritiskt perspektiv”.
2015 – RFSL Newcomers
Motivering: Sverige är fortfarande ett land där hbtq-flyktingar alltför ofta möts med okunskap och misstänkliggörande. Newcomers spelar en avgörande roll både för att hbtq-flyktingar tillsammans ska stötta varandra men också för att hbtq-flyktingar ska kunna höja sina röster i svensk debatt. I en tid av växande högerextremism och hårdnande attityder spelar Newcomers en viktig roll i kampen mot rasism, homofobi och transfobi. Precis som Jörn Svensson var en pionjär i riksdagen är Newcomers idag pionjärer med sitt enorma engagemang.
2014 – Hanna Thomé – kommunalråd Malmö
Motivering: På samma sätt som Jörn Svensson med mod och engagemang gick före i rikspolitiken på 70- och 80-talet har Hanna Thomé gått före i Malmö det senaste decenniet. Tack vare Hanna Thomés outtröttliga arbete har situationen för hbtq-personer i Malmö på allvar uppmärksammats och staden har i grunden förändrats. Hanna är idag en förebild för många hbtq-personer och vi hoppas att hennes arbete ska inspirera fler kommunpolitiker att ta fighten för en välfärd för alla.
2013 – Kerstin Burman – jurist
Motivering: Med ett outtröttligt engagemang, stort mod och politisk fantasi har Kerstin Burman gjort stora avtryck i både svensk politik och i många hbtq-personers liv. Tack vare Kerstins outtröttliga arbete har situationen för transpersoner i Sverige på allvar uppmärksammats och ålderdomliga och diskriminerande lagar kunnat skrotas. Kerstin har tydligt arbetet i Jörns Svenssons-anda, med stort rättvisepatos har hon gått före och hon har förändrat.
Bakgrund: Jörn Svensson
- Riksdagsledamot 1971-1988
- Ledamot av partistyrelsen 1967-1990
- Ledamot av Europaparlamentet 1995-1999
- 1973 motionerade Jörn Svensson om att ersätta äktenskapslagstiftningen med en könsneutral samlevnadslagstiftning.
- 1978 motionerade Jörn Svensson om lagstiftning mot diskriminering av homosexuella.
- 1978 motionerade Jörn Svensson om att Socialstyrelsens sjukdomsklassning av homosexualitet skulle strykas.
- Jörn Svensson var den ende rikspolitikern som talade på Homosexuella frigörelseveckans demonstration i slutet på 1970-talet.
- Jörn Svensson var en av de första vigselförättarna som vigde samkönade par.
- 1999 utsågs Jörn Svensson till den näst mest homovänlige svenska EU-parlamentarikern av RFSL.